Blogg

Bryter din chef mot reglerna?

5 Jun 2018

Som anställd kan man hamna i många fällor. En vanlig sådan gäller det faktum att man känner för sitt företag och sin chef och i och med detta tar på sig för mycket ansvar och arbete i förhållande till vad man tjänar. Det är tyvärr inte ovanligt att se att chefer drar nytta av sin maktsituation i dessa sammanhang. Dels så vet man att de anställda ställer upp, dels så har man en produktion och en lönsamhet att tänka på och dels så har man - i vissa fall - även osäkra anställningsavtal att luta sig mot.

Detta kan skapa en arbetssituation där de anställda tar på sig tunga timmar som man inte får betalt för - men som man har rätt till enligt de lagar som gäller för övertid. Då det kommer till övertid så finns det regler och lite beroende på vilken bransch det handlar om samt om det finns kollektivavtal så ser dessa lite annorlunda ut.

Stressen ökar på våra arbetsplatser

Klart står det dock oavsett att en chef aldrig får utnyttja sin personal och exempelvis schemalägga övertid eller beordra sådan utan att det finns särskilda skäl till detta. Gör man det så är man dels en dålig chef och dels så bryter man mot reglerna - något som kan bli kostsamt i slutändan och de anställde tar det hela vidare rent juridiskt och söker hjälp av exempelvis facket. Ett fackförbund finns där av just den anledningen och som anställd så ska man använda den resursen om man upplever att man blir utnyttjad.

På ett arbete så är man en del av ett maskineri - men man är ingen maskin. Du har rättigheter och personen som är din chef ska respektera dessa. Oavsett hur du trivs på jobbet så ska du inte göra mer än det som krävs av dig - om så sker så ska du också få betalt för det. Här finns en av de stora anledningarna till varför så många idag mår dåligt på sina arbeten. Stress och press som är påtvingad uppifrån måste förhindras.

En ledarskapsutbildning skapar bättre förståelse

En av anledningarna till detta problem handlar om undermåligt ledarskap. En chef som inte förstår vilka rättigheter en arbetare har kan heller inte se någon problematik i sitt eget beteende. Alla är inte födda ledare och alla passar inte in i en chefsposition på en gång. Det krävs - som med allt annat - utbildning och träning. Där kommer en ledarskapsutbildning in i bilden och vikten av en sådan ska inte underskattas.

En ledarskapsutbildning skapar bättre förståelse och personkännedom; det leder i slutändan till att ett företag i exempelvis Stockholm får en bättre arbetsmiljö där alla olika personer - och personligheter - respekteras och tas på allvar. Det talande för en chef som genomfört en ledarskapsutbildning i Stockholm jämfört med en som inte genomfört en sådan är följande: den chef som förkovrat sig och deltagit vid en ledarskapsutbildning når sina mål utan att hota och använda piskan. Den senare når inte målen oavsett hur han agerar.

Det handlar om att lära sig att få varje enskild anställd att må bra och jobba mot samma mål som alla andra. Det kan man göra utan att använda sig av förtäckta hot och genom att bryta mot reglerna. En ledarskapsutbildning ger nycklarna till en bättre arbetsplats - oavsett bransch.

Tvist med takläggare – Ett exempel från verkligheten

1 Jun 2018

Uppsala Nya Tidning publicerade i början av 2018 artikeln ”Par kräver takläggare på 130 000 kr”. En berättelse om ett par som, efter dåligt takarbete, krävde deras takläggare på skadestånd på grund av misslyckat arbete. 

En familj som bor norr om Uppsala ville renovera sitt tak under hösten 2017. De kontaktade takläggare som lovade att utföra jobbet. Det totala priset för detta jobb skulle landa på 98 000 kr. Men enligt familjen blev inte jobbet alls utfört som de hade kommit överens om. Detta enligt den anmälan som skickades in av dem till Allmänna Reklamationsnämnden efter att takläggaren och familjen inte hittat en lösning.

Fel företag dök upp

I anmälan (som Uppsala Nya Tidning refererar till) nämns att ett helt annat företag, än det man skrivit avtal med, dök upp. Eftersom man tecknat avtal med en takläggare så hade man självklart trott att även detta företag skulle dyka upp för att utföra arbetet. Men så blev det alltså inte. 

Dessutom noterade man tidigt att taket inte hade lagts utifrån hur arbetet skulle utföras. Man såg exempelvis flera fel i konstruktionen vilket även påtalades. När sedan en besiktningsman genomförde en slutbesiktning fick de mer information kring detta. Besiktningsmannen ska ”dömt ut arbetet” vilket alltså gick hand i hand med vad familjen ansåg om arbetet som takläggarna gjort. 

Då gick tvisten överstyr

En ytterligare punkt som tas upp i anmälan är att gällande takläggare gjort ”åverkan på deras tomt”. Detta genom det arbete som utförts men även genom att de inte grovstädat efter sig vilket enligt avtalet skulle ingå i priset. 

Först kontaktade de den takläggare de skrivit avtal med men någon förlikning kunde inte hittas. Familjen menar att företaget till och med sagt hotfulla saker i kommunikation med dem. Utifrån att konflikten inte kunde lösas på egen hand valde alltså familjen att kontakta Allmänna Reklamationsnämnden. De ville genom den anmälan både få tillbaka hela kostnaden för arbetet samt 30 000 kr i skadestånd utifrån att dörrar, fönster m.m. skadats under arbetet. 

Alltid två parter i en konflikt

Tidningen rapporterade enbart vad familjen skrivit i anmälan till Allmänna Reklamationsnämnden. I reportaget har inte takläggaren uttalat sig. Det kan därmed finnas information i ärendet som tidningen inte lyft upp. När Allmänna Reklamationsnämnden tar sig an ett ärende kontaktar de bägge parter och gör sedan en utvärdering utifrån de lagar och regler som finns tillgängliga. 

ARN kan sedan göra ett uttalande utifrån den information som de tagit del av. De flesta företag väljer att följa dessa råd. Detta inte minst eftersom man annars hamnar på den så kallade ”Svarta Listan” över företag som inte väljer att följa ARN. Men det finns inget lagligt krav på att råden måste följas. Detta varken av företaget eller privatpersonen. 

Därmed kan konflikten kvarstå efter att ARN genomfört en granskning. Nästa steg är i så fall att dra frågan till allmän domstol. I detta fall kan däremot stora kostnader uppstå då parterna i ärendet är tvungen att betala bägge parters domstolskostnader vid en förlust. När denna text publicerades hade ARN inte gett något besked. 

Så säger lagen om barns vårdnad boende och umgänge

14 May 2018

Föräldrabalken, vilket är den lag som reglerar vårdnad om barn, delar upp det som rör barnen i juridisk mening. Man menar att man kan dela upp vårdnaden, boendet och umgänget när det kommer till barn. Om barnet föds in i ett förhållande där mamman och pappan inte är gifta med varandra, måste pappan erkänna faderskapet hos en laglig instans. Görs oftast hos socialtjänsten. Gör inte pappan det för blir barnets pappa som ”okänd” och vårdnaden av barnet utgörs endast av modern. Är föräldrarna gifta med varandra tas det för givet att de båda är vårdnadshavare per automatik.

Då har pappan gemensam vårdnad om barnet

Om pappan erkänner faderskapet, går vårdnaden över till båda föräldrarna oavsett om de bor ihop eller inte, såvida de inte meddelar att de vill göra på annat sätt. Båda kan komma överens om att den ena ska ha vårdnaden och går båda med på det, så blir det så. Det är först om båda inte är med på det som det blir en rättslig tvist, alltså om den ena är oense med den andra. Och egentligen behöver det inte bli en rättslig tvist om barnets vårdnad. Oftast kallas socialtjänsten in om två vårdnadshavare inte kan komma överens. Redan under de förberedande förhandlingarna inför tingsrätten, kallas socialtjänstens avdelning som kallas familjerätten in för att medla mellan de båda vårdnadshavarna som träter om vårdnaden.

Alla förhandlingar gångbara om inte pappa slår mamma

Allt detta går utmärkt, om det handlar om två jämbördiga parter; alltså där den ena INTE utövar våld mot den andra, alltså misshandlar den andra. Utsätts den ena parten för våld eller övergrepp fungerar inget av detta. Sanningen att säga är det ibland, eller för det mesta så att den som blir utsatt för våld av den andra förälderns sällan eller inte alls får någon förståelse eller hjälp av polis, socialtjänst eller annan myndighet när en vårdnadstvist har föregåtts av våld och misshandel. Lysande undantag finns, men i alltför många fall tar man mer hänsyn till den misshandlande pappan eller föräldern än till den som blir utsatt för våldet.

Barn är alltid offer i våldsamma hem

Och i alla dessa fall är det barnets som är offret. Det är barnet, eller barnen som är tvungna att bo med eller umgås med en pappa som har utövat våld mot mamman. I sammanhanget måste tilläggas att det våld som den ena föräldern riktar mot någon i familjen alltid även drabbar barnet eller barnen, även om det är riktat mot den andra föräldern. Man kan inte skilja på våld mot den ena i familjen och sedan hävda att barnet som lever mitt i våldet inte skulle ta skada av det. Alla barn som lever i någon form av våld tar skada, även om det inte är fysiskt våld. Här borde alla rättsinstanser som domstolar polis och socialtjänster alltid gå in för att skydda barn mot våld som förekommer i deras närhet och skydda dem. Lagen är till för att skydda dem mot sådant. Det är upp till landets myndigheter att leva upp till det .

Är botox en säker behandling?

25 Apr 2018

Skönhetsindustrin är en miljardindustri som spänner över extremt många områden. Det kan handla om rena ingrepp i den bemärkelse att man som patient blir sövd och, så att säga, lägger sig under kniven för att en kirurg ska operera brösten, genomföra en fettsugning eller kanske göra ett lyft av exempelvis rumpan.

Likväl kan det handla om rena produkter som innebär att du som kund köper en hudkräm som ska motverka ditt håravfall, få dina rynkor att dra sig tillbaka eller för att du ska få en slätare hy i övrigt.

En tredje gren på det skönhetsindustriella trädet handlar om de lite nyare behandlingarna som ligger lite mitt emellan och där du kanske besöker en salong i Stockholm för att få 3-d-ögonbryn eller för att få en behandling med botox utförd. Det senare är något som kommit väldigt starkt på slutet och det handlar om en väldigt stor företeelse - åtminstone om man ser till Stockholm och andra större städer.

Just botox utmärker sig då behandlingen i fråga har en väldigt stor spännvid gällande områden som är möjliga att behandla. Som patient kan du - som ett axplock - få botox injicerat för att bli av med horisontella rynkor i pannan, kråkfötter runt ögonen, rynkor på näsan, för att lyfta hals och ögonbryn och läppar och för att exempelvis bli av med små gropar på hakan. Lägger man dessutom till att botox kan användas i syfte att lindra migrän och för att stoppa svåra svettningar - ja, då förstår man också vilken potential detta ämne har.

Så fungerar botox

Vad är då botox? Det är i grunden först och främst en förkortning av Botulinumtoxin A - ett preparat som finns naturligt i jord och som i koncentrerad form de facto är extremt dödligt. Principen då man använder botox är att ämnet i fråga stör en signal som går mellan nerv och muskelcell - vilket i sin tur leder till total avslappning och där man, som en följd, kan se att exempelvis en panna blir helt slät. Så ser själva förloppet ut - oavsett var på kroppen man väljer att injicera botox.

Det man ska veta är att det handlar om en behandling som är A) att anse som ofarlig då inga större komplikationer kunnat spåras B) att det är relativt billigt i jämförelse med andra behandlingar som finns tillgängliga C) att man slipper konvalescensen som annars brukar vara legio efter ett skönhetsingrepp/behandling. Du kan redan samma dag vara tillbaka i arbete efter en behandling på en klinik som erbjuder botox i Stockholm.

Är du missnöjd med din behandling

Det finns väldigt många kliniker och salonger i Stockholm som idag erbjuder botox som en del av sin service. Alla håller inte samma höga klass och kvalitet. Det innebär att det kan komma en punkt där du som kund känner dig missnöjd och att du inte anser att behandlingen levt upp till de utlovade förväntningarna. Något som gör att du vill ha tillbaka pengarna.

Hur ska man då tolka den frågan rent juridiskt? På samma sätt som om du köper en vara som du är missnöjd med. Du återvänder som ett första steg till kliniken och kräver pengarna tillbaka - alternativt att få en ny behandling utförd. Motsätter sig denna klinik dina krav så kan du välja att ta det vidare till den Allmänna ReklamationsNämnden - ARN - och låta dem fälla avgörande.

Om de säger att beloppets kan betalas tillbaka så kan fortfarande kliniken vägra att göra så. Det innebär dock att de svartlistas av ARN och det är sällan en god strategi rent marknadsföringsmässigt.

Rent juridiskt så kan dock en klinik klara sig undan dina krav om man på ett tydligt sätt informerat dig innan. Har man exempelvis sagt att de rynkor du har i pannan inte kommer att försvinna genom en behandling med botox innan så kan de undgå ansvar. Då kan du heller inte förvänta dig en slät panna och kräva pengarna tillbaka efteråt, eller hur?

Lurad vid badrumsrenoveringen? Ta hjälp av en jurist

19 Apr 2018

De flesta firmor som erbjuder badrumsrenoveringar i Stockholm drivs av seriösa yrkespersoner som är transparenta med kostnader, arbetsinsats och annat som rör renoveringar. Men tyvärr finns också, som i alla branscher, ett fåtal oseriösa typer som utger sig för att vara proffs och lockar med ett bra pris, för att därefter utföra ett undermåligt arbete och sedan inte gå att få tag i. Att bli lurad på detta sätt är såklart alltid väldigt jobbigt. En badrumsrenovering innebär en stor kostnad, och det man sett fram emot – ett nytt och fräscht badrum – blir istället en källa till ännu större kostnader när man i värsta fall måste återställa och reparera de skador som åsamkats av skojaren. En bra tips är därför att alltid kräva referenser från den firma man tänkt anlita.

Kontakta först hantverkaren, sedan en jurist

Känner man att man blivit lurad och att en hantverkare inte hållit sig till ett skrivet avtal, bör man i första hand påtala detta för hantverkaren. Om denne inte erkänner att något fel begåtts eller att priset blivit för högt, eller helt enkelt inte går att få tag i, kan man vända sig till en jurist för att få hjälp med att utvärdera situationen. Ibland kan det räcka med att en jurist hör av sig till hantverkaren eller firman och påtalar allvaret i situationen, samt förklara att det bästa är att reda ut situationen direkt, annars tas ärendet till rätten. En någorlunda förnuftig person inser i det läget att det är bäst att göra klart arbetet, alternativt att betala tillbaka pengarna.

Betala aldrig i förskott

Innan vi går vidare; den springande punkten i den här frågan är egentligen att man aldrig ska betala en hantverkare i förskott. En seriös hantverkare eller renoveringsfirma ber aldrig om betalning i förskott, utan skickar en slutfaktura när arbetet är utfört. Om inget oförutsett skett under renoveringen, och som meddelats kunden, ska priset på slutfakturan vara detsamma som på offerten. Ett slutpris får aldrig överstiga 15% av överenskommet pris.

Som kund gäller det att hålla koll på detta, att hellre ställa för många frågor än för få, samt – och detta är det viktigaste – att alltid skriva ett avtal om vad som ska göras och till vilket pris. Har man inget avtal att förhålla sig till kan det mycket väl bli så att ord står mot ord och det blir svårt att få rätt i ett tvistemål. Hur många muntliga övertygelser du än fått – har du inget papper på överenskommelsen står ord mot ord.

Kontrollera noggrant

Det är också mycket viktigt att kontrollera att firman har behörighet för arbete i våtrum och att de kan garantera att arbetet blir utfört på ett fackmannamässigt sätt. Som kund kan det kännas snårigt och motigt att behöva kolla upp hantverkare, man vet inte riktigt vad man ska hålla utkik efter. Men ett bra tips är att alltid söka sig till firmor som har ett gott rykte hos tidigare kunder. Får man kontakt med en firma som det är svårt att få någon information om, och som svarar svävande eller inte alls på frågor om tillstånd, behörighet och ansvarsförsäkring, ska man leta vidare.

Vad kan en jurist mer hjälpa till med?

Om en konflikt med en hantverkare inte går att lösa privat, kan en jurist hjälpa till med att ta ärendet till tingsrätten , där det blir ett tvistemål. Domstolen gör då en bedömning av situationen och beslutar om hur den ska lösas. Om avtal saknas är det inte säkert att man får rätt i ett sådant tvistemål, och därför kan ett tvistemål i domstol ytterligare förvärra situationen. En jurist hjälper dig att bedöma om det är läge att ta ett ärende till domstol, och även att föra din talan vid en huvudförhandling.

Att bli advokat - vägen till yrket

17 Apr 2018

Advokater skulle kunna kategoriseras som typiskt teoretiskt lagda personer. Eftersom yrket ställer höga krav på kunnighet inom lag och rätt lämpar det sig väl för personer som har lätt för att studera. Dock krävs också andra färdigheter än bara kunnighet. Rättsprocesser liknar i mångt och mycket debatter i det faktum att argumentation och språkligt bruk spelar en stor roll. En advokat behöver vara duktig på att hålla i offentliga anföranden och kunna behärska språket väl i både skrift och tal. Detta är något som är svårt att läsa sig till, utan kräver både talang, övning och erfarenhet.

Juristprogrammet

Det första steget till att bli advokat är att gå en juristutbildning som ger juristexamen. En sådan utbildning tar generellt fyra och ett halvt år och är då upplagt som ett enhetligt program; juristprogrammet. För närvarande finns juristprogrammet på universiteten i Umeå, Uppsala och Örebro. Efter examen kan man välja att vidareutbilda sig på högre nivå på program som ger magisterexamen. Dessa avancerade utbildningar är mer specifikt inriktade mot särskilda områden, till exempel mark- och miljörätt eller internationell investeringsrätt.

Praktisk erfarenhet

Nästa steg mot att få tituleras som advokat är minst tre års praktisk erfarenhet av juridiskt arbete. Det skulle kunna inkludera en biträdande tjänst hos en advokatbyrå eller egen juridisk byrå. På senare år måste också aspirerande advokater erhålla en advokatexamen. Det innebär en kortare utbildning på fyra utbildningstillfällen som avslutas med muntlig examination. När denna tagits ihop med den praktiska erfarenheten, kan en ansökan om inträde till Advokatsamfundet komponeras.

Ansökan till Advokatsamfundet

Titeln Advokat regleras av lag, och ett kriterie för att få tituleras är att personen måste vara ansluten till Advokatsamfundet. Samfundet har vissa myndighetsuppdrag och är reglerat i rättegångsbalken. Det är Advokatsamfundets styrelse som hanterar ansökningarna, och dem tar hänsyn till mycket annat än bara de rent formella kraven. Sådant skulle kunna vara eventuella betalningsanmärkningar eller andra indikationer på en misskött ekonomi. En advokat har höga moraliska förpliktelser att förhålla sig till, och därför är karaktären och redbarheten olika aspekter som bedöms i ansökningsprocessen.

Låga behörighetskrav - hög konkurrens

Behörighetskraven till juristprogrammet är inte alltför hårda. Det som krävs är grundläggande högskolebehörighet och kurserna Historia 1b eller Historia 1a+2a (tidigare Historia A) samt Samhällskunskap 1b eller 1a+1b (tidigare Samhällskunskap A). Det innebär att alla som examinerats från ett högskoleförberedande program, och dem som läst upp sin behörighet från ett yrkesprogram har behörighet att söka juristprogrammet. Att bli antagen är desto svårare, visar antagningsstatistiken från landets högskolor. Konkurrensen om platserna är hård. och snittbetyget på dem som antas ligger på minst 20 poäng i meritvärde, vilket motsvarar högsta betyg i alla kurser och en eller flera meritpoäng för vissa lästa kurser.

Vad är det som attraherar?

En lång utbildning och hög konkurrens om platserna bör avskräcka ett flertal från att välja advokatyrket. På detta kommer dessutom en lång kravlista för att bli upptagen i Advokatsamfundet. Advokaterna själva vittnar dock om ett varierat arbete med stor möjlighet att själv välja inriktning. Dessutom finns en chans att klättra i karriärstegen och tjäna ihop en bra lön. Den flexibiliteten och variationen är attraktiv för många. Arbetsmarknaden är också en positiv faktor, där efterfrågan kommer öka på advokater särskilt inom familje- och migrationsrätt.

Det händer med barn när ni skiljer er

15 Apr 2018

Om ett par – som har vårdnaden om gemensamma barn – skiljer sig, brukar vårdnadskapet behållas av båda parter även efter en skilsmässa. Så länge föräldrarna kommer överens om hur barnens situation ska se ut, blir det ingen rättssak, och heller inget som samhällets myndigheter lägger sig i.

Det är när de två föräldrarna inte kommer överens om barnets vårdnad, boende eller umgänge och kräver ensam vårdnad, som det blir en sak för socialtjänst och domstol. Om de båda vårdnadshavarna ständigt är osams om hur barnet ska ha det brukar den ena av dem stämma den andra i en civil domstol. Oftast brukar domstolarna i vårt land uppleva tvister om barn, som en fråga som de sällan kan utreda, utan brukar låta familjerätterna inom socialtjänsten få göra vårdnadsutredningar om barnen. Då socialtjänsten är klar med sin utredning och presenterar den för domstolen, brukar de flesta domstolar besluta i enlighet med vad socialtjänstens familjerätt har kommit fram till. Det ska mycket till innan en domstol beslutar emot en familjerättes vårdnadsutredning och deras slutsats och rekommendationer för barnet.

Barns rättigheter tas sällan till vara

De flesta tvister om barn är mycket svåra för domstol och socialtjänst. I alldeles för många fall har barnet så gott som inga rättigheter. Ingen tar reda på vad barnet anser och vill och önskar. Istället för att domstol och socialtjänst följer lagen om barns vårdnad, boende och umgänge och socialtjänstlagen – som båda slår fast att barns bästa ska komma i första hand och påverka alla beslut om allt som rör barnet – har barnen så gott som inget att säga till om när det kommer till den egna situationen. Här har lagen blivit tandlös och meningslös. Alltför många barn tvingas bo med en vårdnadshavare som den inte vill bo med eller umgås med. Istället för att barns rättigheter och bästa har kommit i främsta rummet, har föräldrarnas önskemål fått styra barnets vardag och liv.

En del menar att det krävs barndomstolar

Många föreningar som säger sig vilja företräda barn, önskar särskilda barndomstolar, med domare, socialtjänst och i vissa fall utredare inom polisen som enbart har som sitt yrke att utreda barns situation. Det skulle i så fall då finnas polis som utreder brott mot barn, socialtjänst som har utbildning och kan tala med barn och domare som är utbildade och särskilt satta att döma om barnens bästa i stället för för föräldrarnas bästa. De menar att detta måste till om lagen om barns vårdnad, boende och umgänge och socialtjänstlag om ”barns bästa” verkligen ska uppfyllas i alla beslut som rör barnen. 

Vad säger lagen om rätten till tandläkare?

5 Mar 2018

Säg att du bor i Solna och är i behov av en tandläkare, antingen på grund av att du inte besökt någon på ett tag, eller för att det börjat göra riktigt ont i en av dina tänder. I Solna finns många tandläkare att välja mellan, och du börjar ringa runt för att fråga om priser och när de kan ta emot osv. Du inser ganska snabbt att det inte kommer att bli billigt, vilken tandläkare du än väljer. Du får information om det statliga tandvårdsstödet, som för dig som är under 29 år innebär 600 kronor, vilket täcker större delen av en rutinundersökning.

Fler åtgärder

Men på det du berättar om din tandvärk verkar det snarare som om du har någon typ av akut problem, som kommer att kräva åtgärder. Kanske har du karies, eller blottade tandhalsar. I värsta fall kanske bakterierna nått tandnerven, pulpan, och orsakat en inflammation. De tandläkare du ringer till säger alla samma sak: Du måste åka in och få dina tänder fixade, och ja, det kommer att bli dyrt.

För mycket för din ekonomi

Du är i stort sett pank, men ser ingen annan lösning än att åka in till en tandläkare. Du lyckas boka in en tid hos en tandläkare i Solna inom rimlig tid och slipper därmed att besöka en akuttandläkare, vilket hade ökat kostnaderna ännu mer. Det visar sig att du har pulpit, en död tandnerv, och att du behöver göra en rotfyllning. Tandläkaren tar hand om det direkt vid första besöket, men sammanlagt blir det tre besök tills tanden är helt lagad och en krona påsatt.

Du kan inte betala direkt efter behandlingen utan ber att få en faktura skickad hem till dig. När fakturan kommer ligger den på 5000 kronor. Lyckligtvis kan du låna pengar av dina föräldrar och slipper få en skuld hos kronofogden, men du blir ändå undrande över systemet. Ska inte sjukvård i Sverige vara gratis?

Höga kostnader

Faktum är att det är dyrt att gå till tandläkaren, även i Sverige. Det statliga tandvårdsstödet är på 300 eller 150 kronor per år beroende på hur gammal du är. Utöver det finns ett högkostnadsskydd som sätter in när kostnaden överstiger 3000 kronor. Först ges ett bidrag på 50% av kostnaderna upp till 15 000 kronor, och efter det täcks 80% av kostnaderna. Med tanke på att flera behandlingar med exempelvis rotfyllningar eller utdragning av tänder kan kosta väldigt stora summor pengar är det tyvärr folk som inte har råd att gå till tandläkaren.

Undersökningar visar att det tyvärr är många som undviker att gå till tandläkaren på grund av att de inte anser sig ha råd. Detta är mycket illa, eftersom det innebär en kraftigt ökad risk för tandskador och sjukdomar senare i livet om man undviker att få sina tänder rutinmässigt undersökta av en tandläkare eller tandhygienist. Regelbunden skötsel och kontroll av tänderna är ett måste om man vill behålla sina tänder när man blir äldre, och borde vara en lika självklar utgift som hyran. Tyvärr är det många som gör den lilla besparingen varje år utan att tänka på den stora utgiften som antagligen kommer senare.

Vad kan man göra om man inte har råd?

Om du vet att du inte kommer att ha råd med en föreslagen behandling kan du fråga tandläkaren om det finns något billigare alternativ. Du kan också be att få betala kostnaden på avbetalning, något som många tandläkare erbjuder. Ett banklån kan också vara en idé. Det finns också vissa stiftelser som erbjuder ekonomisk hjälp till patienter som inte har råd mes sjukvård. Har du en duktig och empatisk tandläkare brukar du kunna få hjälp med att hitta en lösning.

Om inget av ovanstående alternativ fungerar kan du i vissa fall få hjälp av socialtjänsten för att få bidrag för kostnaderna. De gör då en bedömning av din situation och beviljar eller avslår din ansökan. De kan också vilja att du ska välja en billigare tandläkare för att få bidrag.

Vad gör en bodelningsman?

8 Feb 2018

I alla stora händelser där man på något sätt måste bestämma vem som ska få vad innebär en bodelning, som det heter på juridikspråk. Det kan vara allt från hur man delar ”ett bo” efter någon som har gått bort, men det kan även innebära hur man ska dela på det gemensamma ”bo” som man som gift eller sambo har haft. Är någon part missnöjd med hur sakerna har fördelats, kan den parten stämma de andra. Man kan kalla in en advokat som försöker medla mellan dem som inte kommer överens om hur man ska göra. Kan man ändå inte komma överens, går tvisten till tingsrätten.

Vad händer vid en boutredning?

Är man inte överens om hur man ska göra efter en avliden släkting kan man be en boutredningsman lösa tvisten. Den advokaten företräder då själva dödsboet, som det heter. Den personen ansvarar då för att eventuella skulder som kan finnas efter en avliden person. Först måste skulderna betalas, innan man kan dela på ägodelarna. Finns det inte pengar till att betala av skulderna i dödsboet, ansöker juristen om konkurs. En boutredningsman utses av en tingsrätt, och det är inte möjligt att arvingarna kan bestämma vem som får det jobbet. En del missförstår en boutredningsmans uppgift, och tror att hen ska företräda dem, men så är det inte. En boutredningsman företräder endast dödsboet.

Vad gör en bodelningsman?

Om två som varit gifta eller sambor och inte kommer överens om hur de ska dela det gemensamma boet, kan man ansöka om en bodelning hos tingsrätten, som utser en bodelningsförättare. Hen har då som uppgift att göra en bodelning. Först träffas de båda parterna som inte kommer överens och bodelningsförrättaren utreder först vad som finns att delar på. Sedan upprättar hen en ett förslag på bodelning. Efter att båda parter fått. Det, har de 4 veckor på sig att komma in med en överklagan om det inte är nöjda med resultatet innan det vinner laga kraft, som det heter. Det vill säga tills det är ett formellt beslut. Fortsätt läsa mer om bodelning på denna sajt.

Båda blir betalningsskyldiga

Båda parter blir betalningsskyldiga till bodelningsförrättaren om det inte är så att den ena av parterna har försvårat bodelningen på något sätt. Det som hen beslutar är det som gäller, om inte den ena väljer att överklaga beslutet. Då går det till tingsrätten och det blir en rättegång.

Blir det en rättegång, innebär det att den ena parten stämmer den andra. Man får då hjälp av en advokat som man själv måste anlita – och betala. Förlorar man i rättegången blir man betalningsskyldig till både den egna advokaten, motpartens advokat och för rättegångskostnaderna. Så att stämma någon i en rättegång innebär alltid en ekonomisk risk, Det vet advokaten som du anlitar (om du anlitar någon) och kan råda dig antingen att fortsätta eller att inte gå vidare. Man måste egentligen inte anlita en advokat. Man kan välja att företräda sig själv också, men det är inte att rekommendera då det är en advokats arbete att kunna juridiken och ge råda dig, som sin klient, till vad du bör göra.

Vet mer om vårdnadstvister

5 Sep 2017

När nyligen separerade föräldrar inte kan komma överens kan det gå så långt att konflikten får avgöras i domstol. Det kallas då för vårdnadstvist och är ett vanligt mål runtom i Sverige och världen. Då tas bland annat frågor om barnets umgängesrätt upp. En lösning för hur barnet ska bo och umgås med sina föräldrar kommer att behöva slås fast.

Vad är egentligen umgängesrätt?

Umgängesrätt är just det – en rätt. Detta i likhet med att gå i skolan utan avgifter, få sjuk- och tandvård och få en omvårdnad och trygghet. Umgängesrätt är något som alla barn i Sverige har och innebär att han eller hon ska få umgås med båda sina föräldrar i den mån det är möjligt.

Hur det ser ut i praktiken skiljer sig åt. Vissa föräldrar låter barnet bo hos sig varannan vecka, det vill säga växelvist boende. Om en förälder har flyttat långt borta, kan umgängesrätten till exempel tillämpas genom att barnet får umgås med den utflyttade föräldern på långhelger och lov.

Vad händer egentligen i en vårdnadstvist?

Ingen vårdnadstvist är egentligen den andra lik, men händelseförloppet ser i grunden ungefär likadant ut.

• Separation ligger till grund. I den stora majoriteten av vårdnadstvister är det en separation som ligger till grund för tvisten. En vårdnadstvist är dock inte det första alternativet när nyligen separerade föräldrar inte kan komma överens. Först och främst är det fråga om samarbetssamtal. När inte något annat fungerar kan en rättslig process dock bli aktuell.
• Rättsligt ombud. När det går så långt att en process i tingsrätten blir aktuell, är det bra att leta efter ett ombud som tar tillvara på dina intressen. Rätten ser alltid till barnens bästa och att rättigheter som umgängesrätt och trygghet tillgodoses på bästa möjliga vis.
• I rättssalen. Det är i den stad som barnet har sin hemvist, eller i den stad närmast där en tingsrätt finns, som förhandlingarna hålls. Hur länge förhandlingarna pågår är svårt att säga på rak arm då det är en rad faktorer som spelar in. Läs mer under nästa rubrik.

Faktorer som gör att tvisten kan dra ut på tiden

Tingsrättens beläggningsgrad är ett exempel på något som är avgörande för hur lång tid det kommer att ta. En tingsrätt som redan handhar ett antal fall som närmar sig deras fulla kapacitet kommer kanske inte att kunna behandla ditt fall lika snabbt.

En annan faktor som spelar in är överklagan. Om den andra parten väljer att överklaga kan fallet ta längre tid. Det kan också finnas svårigheter att avgöra vissa delar av fallet, till exempel till följd av brist på bevismaterial. Ofta tar en vårdnadstvist minst ett halvår, men tar inte helt sällan upp till 2 år att lösa. Det finns fall där det tagit betydligt längre tid än två år att få tvisten avgjord.

Klicka här för att läsa mer och få en kostnadsfri rådgivning!

Vad krävs för att bli advokat?

29 Aug 2017

Vägen till att bli yrkesverksam advokat är ganska lång och det ställs höga krav i förhållande till de flesta andra yrken. Det krävs en lång utbildning, att man skaffar sig erfarenhet av praktiskt juridiskt arbete och att man överlag har en personlig lämplighet för jobbet. Att jobba som advokat är dock inte bara hårt arbete. Det är ofta välbetalt och omväxlande, samtidigt som man själv har stora möjligheter att välja vilket område man vill arbeta inom.

Skyddad titel

Advokat är en titel som är skyddad av lagen. Det är endast den som har beviljats inträde i Advokatsamfundet, som ledamot, som har rätt att kalla sig för advokat. För att bli intagen här krävs det bland annat att du har genomgått ungefär fem års juridisk utbildning och att du har tagit en juristexamen vid ett universitet. Därutöver krävs det också att du har anskaffat dig praktiskt erfarenhet av juridiskt arbete och att du anses vara lämplig för yrket som person. Du bör även vara redbar och ha en ordnad ekonomi.

Utbildning

Utbildningen är, som tidigare nämnt, ungefär fem år och kan göras vid flera universitet i landet. Du kan till exempel gå juristprogrammet (270 hp) vid universitet i Stockholm, eller samma program i Linköping exempelvis. Det finns även kortare kurser i till exempel affärsjuridik, men det som krävs är att du har en juristexamen från ett universitet, oavsett om det är i Stockholm, Linköping eller i någon annan stad.

Advokatexamen

Ytterligare ett krav för att bli antagen som ledamot i Advokatsamfundet är att du ska ha avklarat en advokatexamen. Det här infördes 2004 och innebär en kortare utbildning med tre kurstillfällen, där varje kurstillfälle är två och en halv dag lång. Utbildningen avslutas sedan med en muntlig examination. Sedan 2016 behöver man också göra en skriftlig examination för att ta examen. Den skriftliga examinationen handlar om konstitutionell rätt. De redan höga kraven på att få kalla sig advokat har alltså blivit högre nyligen.

Om Advokatsamfundet

Som nämnt ovan är ett inträde som ledamot i Advokatsamfundet något man måste beviljas om man vill kunna kalla sig advokat. Advokatsamfundet har sitt hus på Laboratoriegatan i Stockholm och är, tvärtemot en ganska vanlig missuppfattning, ingen statlig myndighet. Dock regleras delar av samfundets verksamhet ändå i lag, eftersom det är av betydelse för en fungerande rättsstat. Vidare är det regeringen i Stockholm som fastställer samfundets stadgar. Kort sagt kan man säga att sammanslutningen är privat, men att samfundet blivit tilldelat ett antal myndighetsuppgifter.

En varierad arbetsmarknad väntar för den som vill bli jurist

29 Aug 2017

Det finns många som drömmer att bli försvarsadvokater eller åklagare. Att arbeta som advokat eller åklagare är dock bara två av de alla områden som finns för jurister att välja mellan. Den som har gått juristprogrammet har mycket att välja på när det kommer till inriktningar på jobbet. Därutöver möter de dessutom en ganska tacksam arbetsmarknad, med fler arbetstillfällen än vad det finns kompetenta arbetstagare som kan ta de jobb som erbjuds. I framtiden ser det dock lite annorlunda ut.

Vanliga yrkestitlar

Inom juridiken finns flera olika yrkestitlar. Några av de mest kända, och som är vanligast att arbeta med, är:

• Advokat. Den som arbetar som försvarsadvokat har i uppgift att se till att den som är misstänkt för brott får sina intressen tillvaratagna på. Den som är misstänkt för brott ska alltid behandlas objektivt, och att ha en advokat är en del i detta. Många förknippar en advokat med att stå och muntligt försvara sin klient i rättegångar, men faktum är att en stor del av arbetsuppgifterna sker utanför rättssalen. Till exempel är det vanligt att en advokat arbetar med att upprätta testamenten och hjälper bolag med avtalsskrivning och rådgivning.

• Åklagare. När någon är misstänkt för brott är det åklagaren som inleder en förundersökning (om brottet är komplext och tillräckligt grovt d.v.s.). Det är även en åklagare som, i ett inledande skede, beslutar huruvida den som är misstänkt för brott ska häktas eller inte.

• Domare. De flesta är bekanta med vad en domare gör – de dömer mål i domstolar. Vanligt är att de arbetar i allmänna domstolar, där det i huvudsak handlar om brotts- eller tvistemål, men många arbetar också i förvaltningsdomstol med fokus på bland skatter, försäkringar eller sociala frågor.

• Bolagsjurist. Många storföretag anlitar juridisk hjälp på regelbunden basis. Den som arbetar som bolagsjurist kan bland annat syssla med frågor om avtal, villkor och tolkning av lagar som berör företagets verksamhet. Många bolagsjurister har också som uppgift att representera företaget om en tvist i domstol skulle ske.

Arbetsmarknaden

Arbetsmarknaden för jurister har växt och breddats en hel del de senaste åren, framförallt inom privat sektor. Idag råder balans på arbetsmarknaden, ett läge som förväntas hålla i sig fram tills 2021. När det gäller nyexaminerade jurister finns en viss osäkerhet i prognosen. Den förutsätter att marknaden fortsätter att växa, men om den inte gör det, kan det istället bli hård konkurrens om jobben i framtiden. Statistiska Centralbyrån spår att andelen juristutbildade i svensk arbetskraft kommer att öka med 40 procent fram till år 2035.

Om du vill läsa mer om advokaters arbete så kan du läsa om försvarsadvokater här: www.misstänktförbrott.nu

Hur såg vårdbidraget ut innan det avskaffades?

4 Aug 2017

I januari 2016 beslutades det om att vårdnadsbidraget skulle avskaffas efter en proposition från regeringen. Bidraget skulle, som namnet antyder, hjälpa till med vårdnad. Närmare bestämt var det avsett för föräldrar som behövde stanna hemma längre med sina barn på grund av platsbrist i respektive kommuns förskoleverksamhet.

Villkor

Bidrag för vårdnad kunde ges tidigast efter att 250 dagars föräldrapenning tagits ut. Detta oavsett om penningen har tagits på grund- eller sjukpenningnivå. Vidare gällde att barnet är folkbokfört i kommunen, samt att det inte finns möjlighet till förskoleplats på hel- eller deltid.

För föräldern var det viktigt att inte motta vissa andra typer av försörjningsstöd. Bland annat fick ett bidrag för vårdnad inte lämnas till en förälder som tog emot arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, sjukersättning eller allmän ålderspension. Därtill var det ytterligare ett antal stöd som föräldern inte fick motta för att vara berättigad till ett vårdnadsbidrag.

När det fanns flera vårdnadshavare

När det fanns flera vårdnadshavare, till exempel i fråga om gemensam vårdnad, var regelverket förmånligt utformat. Även om endast en av vårdnadshavarna var folkbokförda på kommunen kunde båda parter dela på stödet. I fall av gemensam vårdnad var det alltså inte större problem för föräldrarna att dela på vårdnadsbidraget. Dock ifrågasatte vissa att ena föräldern, som inte var folkbokförd i samma kommun som barnet, kunde ta del av lika stor del som den förälder som ofta hade en större roll i barnets vårdnad och uppfostran.

Hur var bidragets omfattning?

Hur mycket som betalades ut för vårdnad grundade sig i hur mycket barnet kunde vara på förskolan. Ett helt vårdnadsbidrag, alltså 3 000 kronor, betalades ut till föräldrar vars barn helt saknade plats i förskola. Om barnet hade en deltidsplats i förskolan betalades hälften, 1 500, av de 3 000 kronorna ut. En maxgräns på 25 timmar fanns för detta.

Vårdnadsbidraget var skattefritt och inte pensionsgrundande. Vid rätten till försörjningsstöd räknades det som inkomst.

Skyldig att anmäla förändrad situation

Om situationen förändrades, var mottagaren av bidraget skyldig att anmäla det till kommunen som betalat ut bidraget. Detta utan oskäligt dröjsmål. Förändrade förhållanden kan till exempel vara att barnet nu har fått plats på en förskola, eller att barnet tidigare hade deltid men nu kan vistas heltid på förskolan. Om vårdnadsbidraget har betalats ut under förhållanden där föräldern borde ha insett att det var felaktigt, kunde kommunen återkräva det som inte skulle betalats ut egentligen.

Vilka kommuner införde vårdnadsbidraget?

Av samtliga 290 kommuner i Sverige var det mindre än hälften, endast 115, som hade vårdnadsbidraget. Exempel på kommuner som införde bidraget:

• Ekerö
• Värnamo
• Sävsjö
• Motala
• Habo
• Örebro
• Stockholm
• Borås

Lös en vårdnadstvist på ett civiliserat sätt

5 Jul 2017

Att man som förälder skiljer sig innebär alltid en prövning för barnen och det är också dessa som man måste ha i åtanke under hela processen. Det är därför som väldigt många vårdnadstvister är helt onödiga och inte borde äga rum; i många fall av dessa handlar det nämligen om rena hämndbegär mot den andra parten, att man är förblindad av svartsjuka-, ilska-, eller andra känslor och därför försöker straffa genom att använda sin barn som slagträ.

Exempel på detta; har en förälder träffat en ny partner och beslutar sig för att skiljas på grund av detta så är detta något som kan anses som moraliskt förkastligt – men det är i sig knappast ett skäl till att den andre föräldern ska lämna in en stämning där en ansökan om ensam vårdnad ansöks.

Det är också dessa ansökningar om ensam vårdnad som leder till de mest infekterade vårdnadstvisterna och som vi sa ovan – de absolut onödigaste. Som förälder måste man – vid en skilsmässa – alltid se till sina barns bästa och i sådana fall som vi berörde ovan så är detta knappast ensam vårdnad, eller hur?

Dessutom ska man veta att man i Sverige alltid ser gemensam vårdnad som det bästa sett ur ett barns synvinkel och det ska till något extremt för att detta ska ändras till en ensam sådan.

Ibland är ensam vårdnad den enda lösningen

Till dessa fall kan vi räkna, misshandel av barnen eller den andre föräldern, missbruksproblematik, allvarlig psykisk sjukdom, pedofili, incest eller att man visar upp grava samarbetssvårigheter gentemot den andra föräldern. I sådana lägen så är ensam vårdnad naturligtvis det bästa alternativet då den andre föräldern visat sig vara direkt olämpligt och således inte bör ha vårdnaden av sina barn.

Hur löser man då en vårdnadstvist utan att den går till domstol?

Jo, Sverige har här utformat ett system där varje kommun är skyldiga att erbjuda föräldrarna samarbetssamtal – något som innebär att de tillsammans med sina ombud samt en professionell person från Socialstyrelsen får sätta sig ned och försöka lösa sina förehavanden och den uppkomna konflikten.

Dessa samarbetssamtal brukar i många fall hjälpa och vara lösningen. Ibland krävs det nämligen inte mer än några civiliserade samtal för att inse vad det är man som förälder bråkar om vid en vårdnadstvist – nämligen sina gemensamma barn.

Ser man det som förälder ur den synvinkeln och har man nått den insikten; ja – då brukar man ofta också inse att gemensam vårdnad är den bästa lösningen. Man drar då således tillbaka sin stämning och sin ansökan om ensam vårdnad. Samarbetssamtal är således något som ofta är en absolut nödvändighet.

Vad händer vid en vårdnadstvist?

16 Jun 2017

Då man talar om en vårdnadstvist i generella termer så handlar det om att föräldrarna av någon anledning inte kommer överens om vilken som ska ha vårdnaden om barnen. Att ha vårdnaden om sina barn innebär att man fattar de viktiga besluten såsom skolgång, vart barnet ska bo och vilket umgänge till den andra parten som ska vara möjlig – viktiga frågor som alltså i några fall leder till att en vårdnadstvist uppstår. En vårdnadstvist är i många fall en långdragen historia och många frågar om vem som vinner i de flesta fallen – det vill säga om mamman eller pappan får vårdnaden. Sanningen är här att säga att det inte finns någon vinnare i en vårdnadstvist, åtminstone inte om man pratar om vinnare som man brukar göra. I en vårdnadstvist finns det nämligen – generellt – bara förlorare och då tänker vi här framförallt på de som allting handlar om; barnen.

Att ge sig in i en vårdnadstvist med sin förre partner sliter oerhört mycket på de inblandande barnen och ger dem i många fall själsliga ärr som följer dem genom hela livet. Det är därför som varje kommun i Sverige är tvingade att erbjuda de berörda parterna en lösning i form av samarbetssamtal som kan hjälpa dem att komma överens.

Vid ett sådant får parterna i lugn och ro – vid några tillfällen och tillsammans med sina juridiska ombud – diskutera fram en lösning och detta behöver alltså inte vara något som drabbar barnen i fråga så hårt som om en vårdnadstvist leder till domstol. För det är nämligen nästa steg och det är också dit som man inte vill komma – vid sådana fall blir nämligen pressen extra hård på barnen och det här är något som verkligen bör undvikas så långt det bara är möjligt.

Ibland måste en vårdnadstvist ske

Vi ska här lägga in en liten reservation gällande en vårdnadstvist också – ovan skrev vi ordet generellt angående att det bara finns förlorare i en vårdnadstvist och det är alltså vettigt att här klargöra att vissa typer måste ske och är oundvikliga. Här talar vi alltså om saker som sexuella övergrepp, incest, pedofili, missbruk av alkohol- eller narkotika och annat som visar att den ena föräldern är direkt olämplig att ha hand om vårdnaden om sina barn. Vid sådana tillfällen är det naturligtvis så att en vårdnadstvist måste genomföras och detta så snabbt som möjligt – en sådan förälder ska helt enkelt inte vistas nära sina barn förrän rehabilitering skett och så enkelt är det med det.

Vid de andra tillfällena så ska man dock vara medveten om att de flesta typer av en vårdnadstvist går att lösa via dessa samarbetssamtal och att det definitivt inte måste gå så långt som till domstol. Det räcker i många fall med att de berörda parterna kan prata igenom sina förehavanden som de vuxna människor de ändå är och kanske minnas varför de en gång skaffade barn tillsammans. För det är det som allting handlar om – barnens bästa måste komma först vid en vårdnadstvist.