Åklagare lön
Den som arbetar som åklagare är jurist och har förutom en gedigen juristutbildning i botten också yrkeserfarenhet. Den som jobbar som åklagare är anställd inom Åklagarmyndigheten och är en viktig kugge för att vårt svenska rättsväsende ska fungera. Under en rättegång i en domstol ställs rättvisan på sin spets och åklagarens roll är då att bevisa att en skyldig person är skyldig för ett brott. Det är åklagaren och advokaternas arbete som ligger till grund för att domstolen ska kunna ta ställning till vilken påföljd, alltså vilket straff, en person ska få för sitt brott.
En jurist som väljer att göra karriär som advokat kan vara anställd av staten, en kommun eller som ofta brukligt är en fristående advokatbyrå eller egen juristbyrå. En åklagare arbetar alltid med staten som uppdragsgivare.
Den statliga Åklagarmyndigheten har själv uppgifter som visar löneläget för åklagarna. Siffrorna som är från 2014 visar att spridningen är ganska stor mellan till exempel en aspirant som tjänar drygt 30 000 kronor och en kammaråklagare. En kammaråklagare som nyligen fått sin titel tjänar ungefär 10 000 kronor mer i månaden än aspiranten.
Åklagaraspirant: 31 500 kronor per månad
Assistentåklagare: 33 500 kronor per månad
Assistentåklagare: (1 år) 35 500 kronor per månad
Kammaråklagare: (nyligen utnämnd) 40 000 kronor per månad
(Siffror hämtade från åklagare.se)
Vad är en åklagare?
Åklagaren har alltså en viktig roll i en rättegång eftersom det är åklagaren ska ska lyckas bevisa att den person som står åtalad är skyldig för ett brott.
Samtidigt måste åklagaren också vara objektiv och ta upp sådant som kan hjälpa den misstänkte under rättegången. På så sätt skiljer sig åklagarens roll tydligt från advokaternas roll. Under en rättegång gör åklagaren sin så kallade sakframställan, det betyder att hon eller han berättar vilket brott som den åtalade har gjort och hur brottet har gått till. Åklagaren har alltså ett viktigt grundarbete att göra innan rättegången börjar.
Eftersom åklagaren alltid ska vara objektiv, ska åklagaren undersöka brottet innan rättegången utan att tänka på om detta hjälper den som blivit utsatt för brottet eller om det hjälper den som är misstänkt för att ha gjort brottet. Den som är åklagare ska alltså ta fram alla fakta om brottet utan att fundera på vem det gynnar eller missgynnar. Det är en viktig princip för att den svenska rättsapparaten ska fungera.
Mer om åklagarens roll kan du läsa på Åklagarmyndigheten som har runt 900 anställda åklagare bland sin personal.
Vad gör en åklagare?
Det är nästan alltid en åklagare som väcker ett åtal, det vill säga som tar initiativ till att en domstol ska hålla en rättegång mot en person som kan vara skyldig för ett brott. För att en åklagare ska kunna väcka åtal krävs att misstankarna mot den åtalade personen är tillräckligt starka.
Det finns några undantag då åtal kan väckas av enskild person, det gäller fall där en enskild person upplever att han eller hon utsatts för förtal och förolämpning, så kallat ärekränkningsbrott.
Åtal kan också väckas av Justitiekansler när det handlar om ett misstänkt brott mot tryckfrihetsförordningen och när det gäller brott mot yttrandefrihetsgrundlagen. När det gäller riksrättsåtal är det Konstitutionsutskottet som väcker ett sådant åtal.
Men i regel är det alltså oftast en åklagare vid just Åklagarmyndigheten som börjar titta på ett fall och bedömer om det verkar tillräckligt starkt för att ta till domstol för en rättegång.
Så snart som möjligt efter ett brott har skett startar en så kallad förundersökning. En förundersökning är alltså samma sak som en brottsutredning. En sådan undersökning går ut på att ta reda på vad som har hänt. Det kan ta olika lång tid att göra en brottsutredning. Det beror naturligvis på vad som hänt och vilket brott det handlar om. En annan viktig faktor är förstås vilka bevis som finns att tillgå.
Det är polisen som påbörjar en förundersökning. När sedan polisen hittat fakta och en person som de misstänker ligger bakom brottet tar åklagaren över förundersökningen. I det ögonblicket blir åklagaren den så kallade förundersökningsledaren. Åklagaren håller i fallet och driver det framåt (eller lägger ner förundersökningen ifall det verkar som att underlaget i förundersökningen inte är tillräckligt starkt för att gå vidare med).
Det finns undantag som vid mindre allvarliga brott. Då kan polisen vara förundersökningsledare hela vägen, när det gäller så ringa brott som snatteri eller till exempel ett trafikbrott.
En åklagare är alltid förundersökningsledare komplicerade brottsfall, när det handlar om grova brott eller där den misstänkte är mellan 15 och 17 år. Det samma gäller när brottsoffret är under 18 år. En åklagare driver alltid förundersökningen när den brottsmisstänkte är frihetsberövad, alltså sitter anhållen eller i häkte. Det samma gäller om när det finns en hotbild mot familj eller nära anhöriga till parterna i fallet.
En rättegång avslutas med att åklagaren håller en slutplädering, en sammanfattning av vad åklagaren tycker att man har kommit fram till under rättegången. Åklagaren kommer då med förslag på vilket straff den åtalade bör få.